torsdag 14 mars 2013

Varför just idag..

Varje kväll nu i några veckor har Elliot somnat fint, ibland har man måstat gå in men inget extra. Min man har fixat det så Elliot är jätte okej med det. Han går in och kommer ut efter en stund. Nou problem.

Men nu skriker han helt galet i sitt rum. Gick en gång in och han har allt okej, han lugnade sig och allt var frid och fröjd. Han somnade nästan.

Men fan då jag gick ut ur rummet. Han är så arg. Men jag vet att det inte blir bättre med att gå in nu pånytt, det är ju det han vill. Nästan värre kan jag säga att det blir. Men jag får så ont när han gråter. Det är mera ett protest gråt inget annat. Men jag har så svårt, så svårt.

Jag gråter en tår. Varför idag då man är ensam? Nu måst jag nog gå in. Han bara gråter och gråter. Jag är svag jag vet.
Vad brukar ni göra..?

Edit: att ringa sin mamma gör saken alltid bättre. Under tiden jag talade med henne så somnade han mitt i gråtet. Puust!

3 kommentarer:

  1. Nomppan e/var likadann..grät allti när f va borta o jag ensam..som om hon sku ha anat att någo var annorlunda..men jag har allti låtit henne gråta..d ha hänt typ ett par gånger..så hon ha gnälli o gråti typ 20min o sen slocknat..nu ha hon lärt sig att d int e nån vits att ens försöka:) tycker själv d blir värre att fa in i rummet. Men bra att d ordna sig:)

    SvaraRadera
  2. Jag låter inte gråta lång stund, kanske 2-3 minuter, för rådgivningshälsovårdare har sagt att t.o.m. 5 minuter gråt är för länge för ett litet barn. Gråtet tar slut på sekunden då barnet kommer upp i min famn och då brukar jag stanna i rummet. Barnet somnar av sig själv efter att det pysslat lite och sökt bra sovställning en stund, men man måste sitta på en stol nära sängen. Men inget behöver jag säga där jag sitter och inte tittar barnet på mig heller.

    SvaraRadera
  3. Låter gråta 1-2 min, går in och shyschar och säger nati nati, letar rätt på tutten om den är borttappad. Sen går jag ut igen. Jag tar INTE upp i famnen eller pratar/pysslar desto mer. Upprepar tills han lugnar sig. Funkade med båda pojkarna.

    Hos oss har ungarna alttid varit sjuka då jag är ensam med dem. Typisk Murphys lag :)

    SvaraRadera