Tänkte mera att sen när Elliot är tillräckligt gammal och sitter fint i sin stol och förstår på ett annat sätt matens "funktion" att ge lite små munsbitar här och där att äta med fingrarna. Men inget mer än det.
Träffade en bekant som vi gick på samma mammayoga med. Hon berättade att hennes flicka äter iaf en mat i dagen som fingermat, men hon blir även matad med sked resten av gångerna hon får fast mat. Helt smart tycker jag, men på något sätt upplever jag refleksen babyna har att hosta upp det ifall det är på väg i fel hals mycket obehagligt.
Vad tycker ni om fingermat?
Lånade nu en bok som heter: Omin sormin suuhun, får se om man kan få ut något av den.
Iaf den andra boken jag lånade från bibban har jag nytta av, tänkte baka något gott.
Här provar Elliot på majsbågar och fösöker äta själv.
EDIT: Boken måste man nog läsa med en nypa salt. Har nu läst ca 20 sidor och de är nog starkt emot att mata med sked. Men som sagt, alla gör det som passar en själv bäst.
Hej på dig! Alla vars sväljningsfunktion fungerar helt normalt har ju reflexen att hosta om det går i fel hals. Det är en bra sak för går det i lungorna kan det orsaka lunginflammation. När man hostar kommer det sånt tryck att det som är påväg in i luftstrupen skjuts upp och så kan man svälja det på nytt och då går det förhoppningsvis ner i matstrupen. Men du kanske bara menade att det är obehagligt när bebisar hostar och blir röda och man tror att de ska storkna? Det är det!
SvaraRaderaHälsningar, Malin (från Mårre ;))
Jeps- menade just att det är så obehagligt när de låter som de skulle storkna i maten. Läste i boken jag nämnde att babyn har reflexen mycket tidigare i svaljet än vuxna, vilket då är en bra sak.
RaderaMen mitt obehag kommer nog från det när vi måste återuppliva en man som storknade i sin köttbit en vändag när vi åt på en restaurang. Han hosta och hosta bakom mig och först när han blev blå började hans flickvän skrika, och då var det ren sent. :/
men det har gått bra med naksun än så länge.
Och vad roligt att du skrev och hittade hit :D hoppas allt är bra med dig!
Jag tycker att man (som i allt) kan använda sunt förnuft och göra som det känns bra. Jag har aldrig förstått tanken om att man måste göra enbart någondera. Vi körde fingermat i den mån vi tyckte Alva klarade av det men matade vid sidan om och fint har ätandet gått.
SvaraRaderaDet låter nog bra att ha lite både och tycker jag med.
RaderaMed M började vi med fingermat men måste mata henne också på grund av rådgivningtantens åsikt, hon tyckte att flickan inte gick tillräckligt upp i vikt, vilket iofs inte ändrade alls fastän vi matade henne. Nu med O har vi matat bara morgon- och kvällsgröten och allt annat äter han själv. Men vi började med fast föda först vid 6 mån ålder, då det sägs att barn börjar kunna äta själv.
SvaraRaderaTycker det är jätteintressant hur deras muskulatur i munnen t.ex. utvecklas och det inte egentligen är möjligt för en "för liten" baby att få något i halsen ifall babyn själv får äta. Vi var på resa i nästan 2 veckor nu och matade honom eftersom vi inte ville klotta hos andra och guuud så ansträngande det var att mata honom varne måltid! :) Allt skulle spottas ut och inget dög. När vi kom hem och han fick äta själv igen såg man riktigt på honom hur glad och nöjd han var att få äta själv :) Men jag tycker att man bra kan mixa båda sätten och gör vad som är bäst för just barnet i fråga.